Trojkans ultimatum avvisat
  
(Publicerad 2007-04-23 & uppdaterad 2007-04-25 av Basti Naumann)

Svenska Pistolskytteförbundets extra förbundsmöte den 21 april blev en lugn tillställning. Den enda överraskningen var den totala avsaknaden av överraskningar. Förhands­tipset var att förbundsstyrelsens förslag – kravlistan – var starkt förankrad bland kretsarna, och så visade det sig också vara. Det enda alternativ som hade minsta chans att utmana styrelsens förslag var ett nej till fortsatta förhandlingar. Något ytterligare alter­nativ nämndes över huvud taget inte under det extra förbundsmötet.

En enkät hade gjorts bland kretsarna, efter deras kretsmöten. Några säkra förhands­tips kunde man inte utläsa av enkäten, eftersom de personer som hade svarat, var de som man händelsevis fick tag på, och som efter bästa förmåga hade försökt bedöma opinionsläget i sina respektive kretsar. Men räknar man röster i enlighet med enkätsvaren, blir det så här:

Styrelsens förslag       

12 kretsar + förbundsstyrelsens ledamöter

55 röster

Nej till förhandlingar

7 kretsar

40 röster

Reducering av kravlistan

6 kretsar

21 röster

Således 55 röster för styrelsens förslag, och 61 röster för andra förslag (nej till förhand­lingar plus reducering av kravlistan). Hade ombuden gått till det extra förbundsmötet med dessa förutsättningar, kunde det ha blivit ett dramatiskt möte. Men det blev det alltså inte.

Arne Friberg, Göteborg, var först ut bland talarna. Via en klassisk göteborgshistoria – ett av Arnes främsta kännemärken – förklarade han att hans krets helt saknar förtroende för trojkan, i synnerhet Svenska Sportskytteförbundet, på grund av deras agerande under förhandlingarna. Därför yrkade han avslag på förbundsstyrelsens förslag, vilket tolkades som ett nej till fortsatta förhandlingar.

Efter ytterligare ett par inlägg tog Christer Westin, Stockholm, till orda. Han meddelade att på Stockholmskretsens årsmöte hade det vägt jämnt mellan de ovan nämnda två förslagen, varför kretsstyrelsen givit honom mandat att själv avgöra vilket av dessa två alternativ han skulle rösta på, beroende på hur förbundsmötet utvecklade sig. Innan han fattade beslut om hur han skulle rösta, ville han höra övriga ombuds åsikter i frågan. Debatten kom igång, men var ganska trevande.

Enligt enkäten hade 6 kretsar med 21 röster aviserat att de kunde komma med egna förslag, bestående av modifieringar av förbundsstyrelsens kravlista. Mest radikal av dessa var Kronobergs pistolskyttekrets. Deras ordförande Christer Claesson, som också är ordförande i Sport­skytte­förbundets pistolsektion, hade tolkat kretsens uppfattning så, att den ville att förbundsstyrelsen skulle gå tillbaka till förhandlingarna utan några som helst villkor. Westin utmanade Claesson att inför mötet presentera sina bästa argument för en total samman­slagning, men överraskande nog avböjde Christer Claesson, som menade sig ha kommit till mötet för att lyssna.

Det visade sig att varken Kronoberg eller någon annan lade fram något nytt förslag (alltså utöver förbundsstyrelsens förslag respektive blankt nej till förhandlingar). Efter en ordnad och lugn debatt blev det votering. Styrelsens förslag vann med en förkrossande majoritet, 94 mot 20. (Stockholmskretsen röstade på styrelsens förslag.)

Undertecknads insats i debatten bestod av att jag uppsnappade en mycket intressant vinkling i ett anförande av styrelseledamoten Mike Winnerstig. Jag fick begära förtyd­ligande ett par gånger, men slutligen förelåg ett klart besked: Om våra förhand­lings­motparter, SSF, FSR och SkytteUO, accepterar vår kravlista, och SPSF återgår till förhandlingsbordet, så innebär detta inte att vår förbundsstyrelse accepterar trojkans ultimatum, det vill säga att vi endast tillåts förhandla om en total sammanslagning. Det extra förbundsmötets beslut innebär, att om vår förbundsstyrelse återinträder i förhand­lingarna, skall den förbehålla sig rätten att förhandla även om andra samarbets­former, exempelvis den federation av självständiga juridiska personer, som vår styrelse tidigare förordat.

Bollen är nu hos trojkan. Dessa tre parter har att säga ja eller nej till kravlistan. Det fordras ett ja från samtliga tre, och några modifieringar av listan blir det inte tal om. Det är ja eller nej, ingenting annat. Begär någon av våra tre förhandlingsmotparter att få flytta ett kommatecken i kravlistan, så betraktas detta som ett nej till listan, och då avbryter vår förbundsstyrelse förhandling­arna. Säger trojkan ja till kravlistan, återgår vi till förhand­lings­bordet. Men då får trojkan backa från sitt kaxiga krav att bestämma vad vi får eller inte får förhandla om. Finner vår förbundsstyrelse att en total sammanslagning inte tjänar Svenska Pistolskytteförbundets syften, så kommer den inte att föreslå någon sådan till kommande förbundsmöten. Då får parterna övergå till att diskutera andra former av samarbete eller samgående. Eller avbryta förhandlingarna.

Efter genomförd votering berömde Christer Westin förbundsstyrelsen för deras kompetenta handläggning av organisationsfrågan. Han föreslog en applåd för styrelsen. Av det kraftfulla smattret att döma, delade förbundsmötet Christers uppfattning.

Vi återkommer med mer bakgrundsinformation och nyheter om den vidare utvecklingen i frågan.

Basti

Förbundsordförande Anders Björk och Styrelseordförande Birgitta Rundberg i talarposition.