Luxembourg och Riac
 
Publicerat 2008-01-14 (av Ragnar Skanåker)

Luxembourgs internationella lufttävling hade i år (2007) statusen av 25-årsjubileum. Till denna stortävling blev jag inbjuden därför att jag fortfarande har banrekordet (591 p) sedan 20 år tillbaka. Tänk vad tiden går!

Elin Albrechtsson var den andra deltagaren från Sverige, med en bronsmedalj från förra året att försvara. Hon gjorde det med glans.

Min egen insats blev vad man kunde förvänta sig, plats 8, 4 och 6 på dom tre tävlingarna. Elin däremot vann alla tre dagarna, och sista dagen på ett internationellt gångbart resultat. Ett riktigt Grattis till medaljerna och vinstpengarna!

Ett tiotal nationer deltog, och dessutom kom ett flertal nationer med sina handikapplag i gevär. Där var Israel riktigt på hugget med sina krigsveteraner. En del hade benprotes ända från höften men dom förflyttade sig bättre än många svenska studenter på luciadagens morgon, och framför allt hade dom ett fantastiskt humör och en otrolig glädje att tävla. Deras tränare känner och har god kontakt med vår egen outstanding Jonas Jakobsson, som han närmast betraktade som en gud. Roligt att se och höra.

På banketten efter avslutat tävlande deltog naturligtvis der Burgermeister med fru och en del andra prominenta gäster från sportministeriet. Som underhållare hade man en Elvis Presley-imitatör. Dansgolvet var fullt av nostalgiska pensionärer som buggade. Jag är full av beundran för vad man kan åstadkomma i den åldern.

 Själv ägnade jag mig mera åt efterrätten som bestod av en jättestor tårta sponsrad av Steyer. Att den såg ut som ett Stayergevär i början är lätt att förstå men den vackra synen varade inte länge. Snabbt blev det en pistol för att sedan helt försvinna ner i redan överfulla magar. Jag hade Elin till bordet, men det var ju lika med singel, för hon jagades hela tiden av killar som tyckte att bugg måste vara hennes specialite. Och visst var det!

Tillbaka till Sverige. En stilla undran: När ska vi slippa se en ensam och övergiven Ramlösa stå på ett bord i samlingslokalen på Swedish Cup redan klockan 3 på eftermiddagen? Tråkigt och oerhört nonchalant mot både tävlande och gäster. Varm korv av köttmassa med bröd och Coca Cola för 15 kr vid skjutplatsen ger ingen status. Jag har bild och reportage på detta från föregående år. Till er som det angår: SKÄRPNING.

Som nybliven sambo igen kommer jag bara att deltaga i tävlingar i närzonen till Växjö och skjuta lite för avkoppling. Det är en av fördelarna med vår sport, den är så avkopplande för oss som inte har behov av att bli Världsmästare. För blivande Olympiamästare är det en annan värld. Fråga mig!

Ragnar Skanåker