Stockholmsserien – Kul och trevlig precisionslagtävling.
 
Publicerat 2012-07-08 (av Kickie Svedberg)

Stockholms Pistolskyttekrets har sedan många år tillbaka arrangerat serietävling i precision. Det finns idag minst en skytt som varit med sedan 1960-talet.

Olika 4-manna lag möts i olika divisioner. Ett nyanmält lag börjar i lägsta divisionen och vinner man sedan sin division flyttas man till nästkommande år till nästa division uppåt. Den som hamnar längst ned i sin division flyttas till nästa division nedåt.

Varje match skjuts med en provserie och 4 tävlingsserier. Tävlingen består av 5 matchomgångar under en 10 veckorsperiod från april till juni. Efter varje match bjuder enligt tradition hemmalaget sina motståndare på fika.

Största klubb i år är Atlas Copco som har med 6 lag varav 2 av dem i högsta divisionen, samt ett renodlat damlag. Salems Pk har även ett damlag med i Stockholmsserien.

Nu när årets Stockholmsserie är slut kan man se att Atlas Copco Pk:s lag 1 vann den högsta divisionen och att det till kommande år är med 3 av Atlas Copco Pk:s lag i division 1. I övriga divisioner vann olika lag från  Atlas Copco Pk och Katarina Psf .
Alla klubbars lag som var med deltog med starka insatser i alla sina divisioner.

För mig som tävlingsledare för Stockholmsserien är det spännande att få in alla resultaten för sammanställning. Har dock märkt en viss nedgång på deltagarantalet och hoppas med detta reportage få upp ögonen för denna roliga tävling som jag själv skjutit sedan jag var nybörjare bl a med ett renodlat damlag.

Jag har fått höra mycket gott om Stockholmsserien i min roll som tävlingsledare här är några röster från Stockholmsskyttar som deltagit i Stockholmsserien under många år:

Jan Engström, Atlas Copco lag 4:

Janne, lagledare för Atlas Copco lag 4.

I skrivande stund regnar det, vad som gäller för Stockholmsserien, så kan det naturligtvis regna under matcherna också, det kan man ta.

Det som däremot kan vara lite besvärligt är starten med serien, då kan det vara kallt som bara den och då är det inte skönt, regn funkar men när fingrarna helt domnar bort, då är det svårt, men det är just sådana saker man lär sig med att skjuta serien, man lär sig tävla helt enkelt, man får rutin…

Jag som då är klubbordförande, klubbtränare, utbildar nybörjare osv vurmar varmt för serien. Jag tar med nybörjare i parti och minut. I mitt eget serielag, alla som vill får åka med, minst en gång, sen har vi det så fiffigt ordnat i klubben att vi hjälper nybörjarna att starta sina egna lag, funkar över förväntan bra, de som vill hänga på gamla rävar får göra det.

Jag har själv skjutit Stockholmsserien så länge jag kan minnas, alltid skjutit .22 trots att serien skulle gynna grovskyttet, vad jag kan minnas. Jag och mitt lag har aldrig använt ”handicaptolken” som jag annars ser som en fantastisk uppfinning i sig, det är inte en självklarhet att man får en högre poäng för att man skjuter t ex 9 mm och använder ”tolken” som många tror, om det var så enkelt skulle förmodligen fler skjuta grovt. Jag har skjutit pistol i 25 år och min gode vän Ralph Palmelin och jag har skjutit tillsammans i samma lag och det är grymt kul. Vi har under åren samlat på oss en massa ”Punsch-bägare” i pris.

Vi trivs bäst i division 3 där det inte är för mycket seriositet och för lite garv brukar vi säga. Vi vill skjuta pistol,njuta av en god vänskap, ta hand om varandra i laget och så klart fikat efter varje match, vad vore Stockholmsserien utan fikat, denna institution i den gamla anrika Stockholmsserien, det finns många som säger att dom skjuter Stockholmsserien just för fikats skull, riktigt där är vi nog inte i Atlas Copco lag 4 ännu, men visst är det en mycket värdefull ingrediens i den totala samvaron. Hur mycket skytte har det inte snackats om skytte i just dessa halvtimmars fikasamvaro efter alla dessa matcher som har skjutits genom åren, tanken svindlar, för det är ju så att man pratar sällan om vad folk jobbar med, det är ju till största del snack om skytte, banor, tävlingar man har gjort bort sig på osv, många sköna skratt har det blivit.

En av dom stora fördelarna med serien är ju också att man får komma ut på andra banor, lära sig hitta, sno idéer, se kluriga lösningar på samma problem som man själv har på sin egen bana. Mycket har hänt under åren, man har kört fel, kört till fel bana, telefonmatcher, walkover-matcher, skjutit med färre laguppställningar än de ordinarie fyra. Ja listan kan göras lång, men det som kan sägas om skyttarna i division 2 och 3 att det är mycket ovanligt med griniga deltagare i serien, klart att inte alla håller låda som min klubbkompis Robban Johansson eller jag själv, men det är en väldigt trevlig stämning i serien.

Atlas Copco Pk har ju alltid varit med i Stockholmsserien, i år har vi 6 lag med varav ett renodlat damlag, som klubben är mycket stolta över, det gör ca 30-35 skyttar i klubben som deltar i serietävlingen plus alla andra lag och klubbar, det blir en del om man börjar räkna.
I mitt egna lag har vi 7 skyttar, så när vi har match skjuter alla som kan, så de som skjuter bättre än ordinarie laget så byter vi till nästa match, då är det rättvist på alla sätt.

Just i år gick vi segrande genom vår division så för att fira vinsten i division 3B så kommer laget gå ut att äta och dricka gott med 5-kamp på Gröna Lund som avslutning. Klubben har sedan en grillafton på banan i augusti, helgrillad spädgris, självklart får alla klubbmedlemmar vara med mycket snack om Stockholmsserien skulle jag tro.

Peter Siegel, Katarina Psf lag 3:

Stockholmsserien är absolut Sveriges trevligaste lagtävling. Man möter skyttar från många andra klubbar som man kanske inte träffar så ofta och få se skjutbanor som man aldrig annars hade kommit till.
Att hemmalaget efter matchen bjuder på kaffe och bullar och att skyttarna sitter kvar en stund i trevlig samvaro med motståndarna är pricken över I:et. Vi i Katarinas lag 3 har vunnit alla 5 matcherna och går upp i division 2 är naturligtvis extra roligt och rabarberpajen vi bjöd på i sista matchen smakade därför extra deliciös.

Adam Ström, Handen lag 2:

Adam, lagledare för för Handen 2 samt biträdande tävlingsledare för
Stockholmsserien.

Jag stod på Gubbängsfältet och tittade på handboll eller som vädret var borde det kallats för lerboll när telefonen ringde. Det var Kickie som undrade om jag kunde skriva ned något om vad Stockholmsserien betytt för mig som skytt. Självklart svarade jag. Så hur beskriver man vad Stockholmsserien är?

Det är ju så mycket men ändå så enkelt, kanske ska säga vad jag tycker är viktigast ändå, nämligen att hur det än går är fikat efter matchen det som är grunden.
Att lära känna nya skyttar, att se att jag inte behöver vara bäst för att vara en i gänget. Sen när man lär känna nya skyttar som man sedan faktiskt möter ute på tävlingar så får man ett större och större kontaktnät. Ett kontaktnät som är till godo för ju fler du känner ju enklare blir det att lösa eventuella problem vid senare tillfällen. Det kan vara allt från inställningar av trycket eller reservdelar, glömda hörselskydd, magasin eller ammo. En sak har jag lärt mig under åren som aktiv skytt är att det nästan inte finns någon som inte skulle hjälpa än annan skytt vid vapenproblem.

Jag har varit lagledare för Handens lag 2 i 5 år eller så, och under den tiden har skyttar tillkommit eller försvunnit, men grundtanken med laget har alltid varit att huvudsaken att kaffet är gott!
Under åren har jag ibland tagit in en del nybörjare i laget för att täcka upp vid t ex sjukdom och ofta fått svaret när Man frågar dom om dom vill vara med att ” – men jag kommer att göra så ni förlorar!” Mitt svar i dom fallen är att det är tack vare dom som laget har en chans att vinna för utan den poängen som den nye skytten skjuter blir det svårt att vinna, sen spelar det ingen roll vem i laget som är bäst för det är ju det totala resultatet som räknas.

Tänk om alla klubbar i Stockholm hade minst ett lag i Stockholmsserien framför allt att få nybörjare att våga vara med på tävlingar. För trots allt bygger hela vår verksamhet på att folk tävlar och hur många riktigt duktiga skyttar tröttnar på att inte få chansen när dom är färska och entusiastiska?
Kommer själv ihåg dom första gångerna som jag fick vara med i ett lag och man var supernervös!
Att stå på banan med resten av laget och man kunde höra varje hjärtslag i hörselskydden, att efter en massa bra eller dåliga skott få pusta ut över en kopp kaffe med ett trevligt gäng skyttar.
Att få känna sig som en i gänget och mera accepterad som ”riktig skytt”. Bara stoltheten när resten av laget säger ” bra jobbat!!!!” känns stort för en ny skytt.

Så var med och lyft en ny generation skyttar. Starta ett lag, ta med nybörjare och lär dom vad en skytt är. Framför allt glöm inte att fika!!!!

 
Stockholm Lvf möter Handen 2 på Sanda.

Hm... Vem vann matchen?

Protokollskrivning i matchen mellan Katarina 3 och Salem 5.

Handicapptolkning

Thomas Erlanson i Salem 5:s fina 49-poängare.

Jonas Hübner, en glad lagledare för Salem 5.

"Fika-time"

Tävlingsledare Kickie Svedberg och Katarina 3:s lagledare Susanne Larsson

Text: Kickie Svedberg

Bilder: Kickie Svedberg, Peter Siegel, Janne Engström