Ut med damerna!
Vid Stockholms kretsmöte i torsdags tog föreningarnas ombud ställning till årets förbundsmotioner, bland annat till den som inlämnats av Väsbo Pistolklubb i Jönköpings pistolskyttekrets. Väsbo Pk vill att damklassen ska avskaffas i fältskjutningar (utom i vissa mästerskap). Stockholms kretsmöte beslutade efter en intensiv och engagerad debatt att avstyrka motionen, men åsikterna var så mångskiftande att utslaget i princip kunde ha blivit vad som helst. Det är en stor och svår fråga, det märktes tydligt.
Det system vi har nu, innebär att kvinnor får tävla i damklass när sådan finns, men att det är frivilligt. De kan ställa upp i öppen klass om de vill. Grundförutsättningen är att kvinnor har lika goda biologiska förutsättningar för skytte som män har.
Jag har alltid tyckt att en frivillig damklass är den perfekta lösningen. De mindre skickliga kvinnorna kan med damklassens hjälp få tillfälle att tävla mot jämlikar, samtidigt som de vassaste tjejerna kan ge sig ut i de öppna klasserna och utmana gubbväldet. Den åsikten gav jag också uttryck för under årets kretsmöte på Karlberg.
Mitt ställningstagande byggde på förutsättningen att när de bästa kvinnorna rakat hem medaljerna i damklassen under ett par år, så skulle de bli sugna på att fästa några manliga skalper vid bältet. Jag betraktade det som självklart att elittjejerna mer eller mindre automatiskt skulle frestas av chansen att spöa skiten ur Jim Forsberg, Åke Nordin, Torben Rundqvist och Dick Lindgren.
Efter kretsmötet stod Jan Poijes, Nils-Anders Ekberg och jag utanför byggnaden och resonerade om damklassen. Och plötsligt, som en blixt från klar himmel, insåg jag att jag hade haft fel hela tiden. Mitt resonemang höll inte hela vägen.
Med några få, lysande och beundransvärda undantag, håller det nationella pistolskyttets elittjejer krampaktigt fast vid damklassens ombonade trygghet. Så har det varit i trettio år, och det jag plötsligt insåg där i den becksvarta och kyliga marsnatten, det var att det ännu i dag inte finns det allra minsta indicium på att elitdamerna någonsin frivilligt kommer att ta sig ur damklassens skyddade verkstad. Om inte annat borde jag ha insett detta för 5-6 år sedan, vid SM i precision, då de två bästa kvinnorna sköt bättre än den bäste mannen, och ingen av dessa två tjejer grämde ihjäl sig för att de stängt in sig i damklassen, och därmed sumpat en tiofalt värdefullare SM-medalj i den öppna klassen.
Det finns ett fåtal idrotter, till exempel ridsport, där kvinnor kan – eller borde kunna – tävla mot män på lika villkor. Skytte är en sådan sport, men tyvärr är den fullt möjliga jämställdheten inom det nationella pistolskyttet ännu ett avlägset mål.
Jag vågar påstå att de allra flesta av oss, även de manliga elitskyttarna, vill att vi startar marschen mot detta hägrande mål. Med hälften kvinnor, såväl i antal medlemmar som i antal platser på prispallarna, skulle det nationella pistolskyttet stå betydligt starkare, i idrottssammanhang och i samhället i övrigt. De som har den allra största möjligheten att ta oss till målet, det är elitkvinnorna själva. Det vi andra kan göra är att ge tjejerna en spark i baken, som väcker dem ur trygghetsnarkosen.
Så slopa damklassen helt och hållet! Tvinga elittjejerna att starta jakten på gubbväldet!
Basti |