|
Vad händer under 2009?
Vi befinner oss i början av ett nytt år, och rapsodierna över det gångna året står som spön i backen i alla media. Någon komplett revy över vad som hänt inom pistolskyttet under det förflutna året ska jag dock inte ägna mig åt, bara ta avstamp i några av de större händelserna under 2008, och spekulera i vad de kan komma att få för följder under år 2009.
Blyförbud och blyskatt var hot som vår förbundsstyrelse lyckades avvärja under 2008 och åren dessförinnan. Blyförbudet revs som bekant upp, och nyligen nåddes en överenskommelse mellan skytterörelsen och regeringen, innebärande att det inte blir någon blyskatt. (Se SPSF’s hemsida). I stället har skytteorganisationerna förbundit sig att vidta ett antal åtgärder. Bland annat har de lovat att bidra till utvecklandet av blyfri ammunition. Detta arbete ska utvärderas sommaren 2010. År 2009 bör vi använda till att noga förbereda oss för utvärderingen, och att ha fortlöpande kontakter med miljödepartementet, så att vi inte råkar ut för obehagliga överraskningar.
Sammanslagningen av de fyra stora skytteförbunden – som bara blev tre – var en annan viktig händelse under 2008. Projektets överbefälhavare, John Landin, framställde det som att beslutet i FSR’s skytteriksdag var enhälligt. Det var det inte alls. 11 av de 26 distriktsombuden röstade emot, vilket innebär att ja-sidan fick knappt 58 procent. För upplösning krävs normalt två tredjedels majoritet, 67 procent, och dessutom ska detta ske i två förbundsmöten med nyval emellan. Sammanslagningen borde därför ha avskrivits, men eftersom man glömt bort (!) att i FSR’s och UO’s stadgar ange denna standardregel, så kunde beslut om upplösning fattas genom ett enda beslut med enkel majoritet. Bland de 15 på ja-sidan var det dock flera som inte riktigt visste vad deras respektive distriktsförbundsstyrelser ansåg om sammanslagningen. Det är således inte helt uteslutet att det i realiteten kan ha funnits en majoritet mot sammanslagningen. Allt detta bäddar för konflikter. Enligt ett inlägg i FSR’s förbundstidning Svenskt Skytte har till och med en utbrytning varit på tal.
Vad som händer under 2009 är svårt att sia om. Men att processen inte kommer att bli helt smärtfri, det kan man vara säker på. Under januari ska trojkans alla föreningar anmäla till det nya förbundet om de vill ansluta sig eller inte, vilket är det avgörande skedet i hela processen. En sak vågar jag mig på att förutse, och det är att protester från motsträviga FSR-föreningar kommer att försena processen, och att deadline för föreningarnas anmälan därför kommer att senareläggas både en och två gånger.
Det stora problemet är Svenska Sportskytteförbundets totala dominans i processen. SSF byter bara namn till SvSF, och därpå uppgår FSR/UO i SvSF. SSF’s struktur förändras inte märkbart, vilket innebär att FSR’s traditioner och nationella skyttegrenar kommer att spela en undanskymd roll i den utpräglade sportskyttemiljön. Detta märks redan, enligt vad som sägs i debatten i tidningen Svenskt Skytte.
Att det knakar i fogarna på ett sånt här bygge är ingenting ovanligt. När tre olika ridsportförbund slogs ihop till ett, tog det tio år innan de värsta stridigheterna var över, och en del anser att motsättningarna fortfarande är starka. Låt oss hoppas att det går lite bättre för Svenska Skyttesportförbundet. Jag är som bekant emot sammanslagningen i dess nuvarande form, men det absolut värsta för oss alla vore om processen totalhavererar.
Publikvänliga tävlingsformer är ett spännande kapitel, där det skedde ett genombrott sommaren 2008. Det pågår försöksverksamhet här och där över hela landet, och den tävlingsform man mest intresserar sig för är matchtävling, det vill säga utslagstävling av tennistyp. Under 2009 kommer försöken att bli fler, och ta fastare form. Några beslut på förbundsnivå är dock inte att vänta under året. Att komma dithän tar flera år. Jag tror knappast ens att det hinner komma fram några färdiga förslag att förelägga förbundsstyrelsen, innan år 2009 är till ända. Men processen är i rullning, och kommer knappast att kunna hejdas, det är det viktigaste.
Sportskyttets pistolgrenar har med åren blivit ett allt värre bekymmer. Beståndet av elitskyttar av internationell klass i SvSF’s pistolsektion är helt utraderat, och rekryteringsbasen krymper. SvSF-ledningens intresse för pistolskytte är påtagligt svalt. På SvSF’s kansli kommer det sannolikt inte att finnas en enda tjänsteman som handlägger pistolärenden. Övriga tre huvudgrenar, gevär, lerduvor och viltmål, får till och med var sin avlönad förbundskapten. Jag tycker det verkar som om pistolsektionen går mot sin nedläggning.
Det finns en del goda och utvecklingsbara idéer om hur man skulle kunna blåsa liv i det avsomnade svenska pistolsportskyttet, men tyvärr har förslagen fått ett kallsinnigt bemötande. Man kan väl säga att attityden till dessa idéer inte helt och hållet styrs av omsorg om pistolskyttesporten. Naturligtvis hoppas jag innerligt att beslutsfattarna tar sitt förnuft tillfånga och ändrar sin attityd, men sannolikheten för det är inte särskilt stor. I värsta fall kommer ingenting alls att hända under 2009.
På det hela taget kommer alltså skytteåret 2009 att ge ömsom vin och ömsom vatten. Vi kommer att möta bekymmer och faror, men vi har också chansen att fortsätta stärka våra positioner på bred front, så att vi är redo att möta de utmaningar som vi allt oftare kommer att ställas inför.
Basti |
|
-------------------------------------------------------- |